Stöde - Borgsjö 45 km
Vandringen ut från Stöde tar oss förbi campingen och längs åsen. Men efter några kilometrar händer något med skyltningen. Flera olika leder är utmärkta med skyltning och färgklickar och detta medför att vi tar fel väg. En kvinna boende vid en järnvägsövergång visar oss fel vägen och irritationen är ett faktum.
Det slutar med att vi tar oss genom landskapet genom byarna och sedan vidare ut på gamla vägen som tar oss till Viskan. Om Viskan finns inget att skriva bara att då vi svänger av upp till höger mot Storboda och Boda gård så känns det bra. Därefter går vi vidare fram till Torpshammar och då klockan redan är efter 19 så är vi tacksamma då grillägaren säger att han håller öppet så länge vi vill för att hinna äta.
Vandringen går vidare över Gimån och direkt höger upp mot E14 men svänger in vänster mot Klöstre by och slingrar sig fram genom Rombäck för att svänga upp höger innan Getterån. Här finns en rastplats med bord men då dånet från forsen är öronbedövande så går vi vidare och korsar E14 och går mot Gissjö.
När leden viker av från grusvägen ner mot Gissjön går vi längs en stig som blir sämre och sämre för att till slut upphöra i ett hygge. Det är fortfarande ovisst om skyltningen var kass eller om vi verkligen skulle gått här. Om så är fallet finns lite att önska om ledens framkomlighet. Väl framme vid ett hus ser vi pilgrimsskyltningen igen och vi genar över privattomten och tar oss mot E14 på grusväg. Förvirringen i skyltningen som visar två olika håll gör att vi väljer E14 fram tills skyltningen dyker upp igen där leden svängen i höger bland småhus och snart vandrar vi på Rosvägen och korsar nästa väg och går vidare på en gångväg tills vi kommer fram till en tre vägs korsning. Ingen skyltning! Fränsta faller på liking-skalan och vi tar oss med hjälp av vår egen karta till Hembygdsgården där stämplen skall vara. Det saknas stämpel! Fränsta blir vårt bottennapp hittills. Ett stort tack till den kvinna som tog sig tid att visa oss vägen. Tack, du var det bästa med Fränsta.
Från Fränsta följer vi leden nerpå Torpsjön coh vandrar längs Kärleksstigen som bjuder på riktigt fin vandring. Vyn över Vikbron, Sveriges längsta träbro, avslutar stigen och vandringen går vidare höger, upp på asfalt. Vi vandrar genom byn Gullgård som ger ett intryck som gör att man vill flytta dit direkt. Som en sagobok.
Vi följer väg 531 mot Lungaverk och några meter innan brofästet viker leden av ner till höger längs älvfåran. Fin vandring med rastplats efter 500 meter. Leden kommer upp på asfalt igen vid den gamla Disponentvillan och vi går vidare på väg 520 till Johannisberg. Vi passerar byar som Ö, Östby och Norra Sillre innan vi svänger av vänster i Västanå. Innan vi korsar E14 passerar vi Slöjdmuseet, som var stängt.
Kommande 2,6 km går i kringelkrokar i skogen ovanför Borgsjöbyn. Flera gånger återkommer tankarna: "gick verkligen Sankt Olof här? Hur mådde han egentligen?". När vi åter står på grusväg och kommer fram till en trevägs korsning väljer vi att göra en avstickare och gå vänster ner mot Hembygdsgården och samhället.
SAMMANFATTNING: Efter ett besök på Naturum I Borgsjöby med utställning och turisbyrå så är det vår bestämda uppfattning att leden borde gått förbi här och inte irrat på i skogen ovanför byn. Därtill var skyltningen bristfällig i skogen och längs landsvägen önskar en pilgrim fler skyltar för uppmuntran och ökat lugn. Under denna sträcka har det varit mycket sparsamt med rastplatser.